Fantastisk Gill!

Om ganska precis en vecka kommer jag sitta på Microsofts pre-E3-konferens och förmodligen vara lite småprovocerad (jag räknar med att det här blir Sonys år). Det kommer bli startskottet på en mer eller mindre galen vecka, med massvis av intervjuer, bakom-stängda-dörrar-demos och storslagna överraskningar. För att samla kraft inför alla 15 minuter korta intervjuslots som det bjuds på kommer jag att hämta kraft och inspiration från Daichi.



Daichi och Busy P. Det engelska språket har nog aldrig låtit så roligt.

Nu så. Hur frestande det än kan tyckas vara att låta ett svingammalt "Bloggen lever"-inlägg pryda toppen av Fantastisk Gill! ännu ett par veckor så är det faktiskt dags att ta tag i saker. Här kommer ett gäng Blogemup.se-, sp.se-inlägg och UNT-länkar. Håll till godo!

Nej, bloggen är inte död. Jag har bara haft fullt upp med annat. Och då menar jag verkligen fullt. Förra veckan skrev jag i runda slängar 33 594 tecken om spel (och recenserade ett gäng), gjorde gästinhopp på radio speltorsk, gick på barnkalas, sov alldeles för lite och såg en av de mäktigaste visuella upplevelserna någonsin (Fever Ray @ Umeå Open).

Tanken med den här bloggen var ju att jag skulle uppa de grejer jag har upphovsrätten kvar för, i väntan på en egen lite finare sajt/blogg. Förhoppningsvis kommer någon och drämmer in en massa php- och/eller htmlkunskap i skallen på mej snart, för annars lär det ju inte bli något annat än den här tröttsamma blogg.se-grejen... :(

Ivf, håll ögonen på det här stället för hälsosam Gill-dos. Och kolla gärna in på Blog 'em up.

Svar från Ulf Mossberg.

Radiosnack om indiespel i P4 Västerbotten.

Angripen av en farbror som trodde att jag bedrev någon slags spaning (och "inte kunde fatta hur någon kunde sjunka så lågt") när jag var ute på vårpromenad från gymmet.

Upptäckte den andra spelmusikaliska guldsäcken på lika många dagar: Ocarina of Rhyme (med tex Aesop, Clipse, Doom och Dre).
(Gårdagens upptäckt vad Ghostface och Dooms fantastiskt fina Chinatown Wars-intro).

Och klockan är knappt två. Fortsätter det så här kan det bli hur bra som helst.

Jag skulle väl egentligen aldrig komma på tanken kalla mej själv för en "radiokille", men nu har jag haft två stycken ljudvågsframträdanden på mindre än en vecka. Först på charmiga Spelradio-spinoffen "Emil-O-Rama" och nu i eftermiddags på P4 Västernorrlands "Eftermiddag". I Emil-O-Rama snackar jag om Noitu Love 2 och lite andra mer eller mindre aktuella indie-godbitar och i Eftermiddag tycker jag att man ska spendera kvällen tillsammans med ett litet spel kallat Grand Theft Auto 4. Ett par hangups får man väl kanske räkna med (jag droppade skönheter som "vektor leijonhufvud" i Emil-O-Rama och fick fullständig blackout när jag för Eftermiddags-lyssnarna försökte förklara varumärkesironin i GTA4 - och snodde Per Strömbäcks pissvatten-exempel! Wow!).

Jag får försöka jobba bort "Öh":n och "Eh":n om det ska fortsätta så här, men annars måste jag säga att jag tycker det varit riktigt roligt. Keep 'em coming!

Emil-O-Rama hittar du här, direktlänk här. Eftermiddaginslaget finns här, drygt 16 minuter in i 1700-1730-delen (tisdag 6 maj).

UNT:s mest spelpeppade praktikant ringde upp mej igår för en "Hallå där"-grej inför dagens spelsida. Jag känner mej sällan särskilt bekväm på den där sidan blocket och pennan och det blir inte lättare när frågorna handlar om vilket mitt favoritspel är eller vilket spel jag ser mest fram emot. PES och Skate samt GTA4 och MGS4 blev mitt svar igår. Jag ångrade mej sekunden efter att jag sagt det. Vagrant Story och Half-Life 2 kanske hade varit bättre svar. Eller Shadow of the Colossus och Civilization. Left 4 dead och Noitu Love 2. Eller kanske Heav Rain och Mirrors Edge. Fyfan, det går ju inte att svara på sånna frågor.

Skymning, motljus och mobilkamera - men du förstår poängen.

Jag får nog göra en ny tolkning av Eriks "alla spelskribenter är dryga"-utspel nu när det visat sej att jag faktiskt också var en av de nominerade. Riktigt skoj - eller?!

Vinglas, stekpanna med hjärtform och porslin i all ära - de gåvor som gjort störst intryck var av den lite mer ohälsosamma sorten. Vinterkräksjukan kom i två omgångar, den första lyckades vi (inte lilla dottern) undvika - den andra har drabbat Frida och Elisa (ta i trä). Jag gick olyckligtvis inte lottlös heller utan drog på mej en så kallad Furunkel. Eller det är i alla fall vår diagnos av min rygg-/svankböld. Ett gäng infekterade hårsäckar som svullnar och blir röda - och sen fylls med var. Hela nedre ryggen har varit stel som fan och det har gjort ont när jag rört mej. Bildgooglar (inget jag rekommenderar) man namnet får man fram en massa riktigt vidriga saker och min grej ser inte riktigt ut så - vilket jag är väldigt glad för.

Enligt wikipedia behandlas sånt här bäst med varma omslag. Det, i kombination med att skiten tydligen kallas "spikböld", får mej att undra från vilket jävla sekel jag besökt för att hitta det här. Hudiksvall - snabbaste vägen till 1800-talet. Och med det som slutord drar jag mej undan en stund, slickar (helst inte) mina sår och önskar god fortsättning.

Jag har världens motivationskris här och sitter bara och väntar på att jag ska inse hur mycket skit jag egentligen har att göra. Helt omöjligt att ta tag i något vettigt, istället sitter jag bara o läser och spelar helt fel saker. Jag har lämning på ett par saker på måndag som jag inte alls får något grepp om - men istället för att försöka göra något vettigt surfar jag trailers. Senast såg jag en från Disgaea 3 till ps3, som jag peppar på rätt hårt, men kom inte längre än ett par sekunder in innan jag helt tappade tråden. Anledningen var den japanska bengt magnusson-snubben som verkligen gör allt för att låta som att han dras med östvärldens tyngsta sake-röst. Efter det blev allt bara suddigt.

Jag länkar till HD-trailern, så man hör hans röst extra bra.

En av mina tydligaste minnesbilder från min lågstadietid var när jag i ettan såg Gunnar J ifrån sexan spela fotboll på rasten. Killen var säkert två meter lång och hade skäggstubb och jag skulle förmodligen aldrig bli så vuxen som han var då. Efter att han slutat sexan, tillsammans med dom andra jättarna, så såg jag honom nästan aldrig mer. Jag antar att han flyttade, för i en by med typ 700 innevånare är det sällan man missar folk bara så där.

Grejen är iaf att Gunnar J fortfarande är lika mycket större än jag, i mitt huvud. När jag tänker tillbaka på det är det ju jag, idag-versionen, som står där med snor över hela överläppen (som ju nu för tiden också (eh..) har lite hår på sej).

På något sätt är det skönt att komma tillbaka till det där stället. Särskilt idag, när jag blir ett år äldre igen.

Ja precis som jag sitter och har lite dåligt samvete för att jag lämnat bloggen så ouppdaterad under senaste tiden hittar jag en själsfrände. TDH har ju iofs varit betydligt mer aktiv, men jag menar det är väl hans jobb också :)

Jag har iaf köpt mej en macbook pro. För snart två veckor sen hände det och det har varit en riktigt mysig tid. Eftersom det är min första egna mac tog det en stund att vänja sig, trots att jag ju uteslutande arbetat på macar i skolans "redaktionslokaler". Det är också min första bärbara - en skillnad som är betydligt enklare att vänja sig vid. Det är ju ljuvligt att kunna glida runt i lägenheten och surfa, se en film i soffan och spela lotro vid köksbordet. Ja för det fina med att få sig en pro är ju att kunna njuta av lite nyare pc-spel också. Det var ungefär fem år sedan jag senast spelade ett spel på högsta grafikinställningar. Problemet med lotro är ju att det är ett mmo och därför inte så vackert man kanske skulle vilja. Frågan är vad jag ska spela för att få den lusten mättad. HL2-episoden kanske?

Som en slags "tack för att du valde mac" fick min slitna stackars stationära pc världens jävla virus ungefär en dag efter att jag köpt pro:n. Jag hade kunnat vara en lycklig mac-användare ändå, thank you very much...

Efter att i princip helt saknat tid då jag bara kunnat lägga alla måsten åt sidan och slappna av, och istället "hela tiden" jag inte jobbar känna mej dålig för att jag har saker att göra, har jag nu fått semester. Sista raden till nästa SP är skriven och inskickad. Dagspressgrejerna har sommarlov. Jag uppdaterar inkorgarna (ja, jag gör det på det invecklade sättet), kollar brevinkastet och känner mej rastlös. Jag är ledig och det känns skitkonstigt. Med tanke på min bakgrund som soffpotatis, student och konsekvent sommarjobbsnejsägare (jag har jobbat tre somrar i hela mitt liv) blir det naturligtvis väldigt underligt.

Planen var att jag skulle spela igenom ett par titlarna i min skamhög. Dead Risings alla achievements skulle fixas. Det var innan min 360 gav upp. Jag försöker hitta peppen för att spela klart FF12, men det slutar bara med att jag nöter Metal Slug-antologin istället (vilket väl iofs inte är något dåligt). Chrono Trigger finns på min PSP och ser alldeles bedårande ut, men jag orkar inte riktigt.

Det ordnar sig säkert när jag börjar vänja kroppen vid friheten. Under tiden ska jag försöka introducera en daglig discgolf-runda, det blir nice.

Så ja, bloggen lever fortfarande. Jag med - trots allt.

Vi lyckades dodga vinterkräksjukan i nästan exakt en månad. Sen drog jag till England en snabbis (och träffade bland annat Levels Magnus Eriksson, mycket trevlig gosse), kom hem just innan vinden började blåsa ordentligt där borta och anlände till ett hem fyllt av bleka och kraftlösa tjejer. För min del bröt skiten ut kvällen innan deadline, omåttligt dålig tajming. Drog iväg ett krassligt förlåt-sms från sjuksängen, tror det gick bra - dagen efter guldpixelgalan har folk förhoppningsvis lite förståelse (om nu inte spysjuka räcker).

Urban dictionary, som sveriges roligaste donnie skriver om, är stundtals hysteriskt rolig att läsa igenom. Vem som helst får skriva in och berätta vad ord och uttryck betyder, så det blir inte alltid rätt. Men rätt är ju inte alltid roligast heller å andra sidan (och kanske inte heller poängen med sidan).

En snabb namnsökning resulterade i en fin topp 6-lista, nerifrån och upp:

Plats 6:

Another name for priestess or a gayish word.

That's miko in the tv.

Plats 5:

A type of mamal commonly found in north-east asia and south-west Iraq. Looks much like an ant-eater, except for the purple stripe and green whiskers.

That Miko ate my pizza

Plats 4:

The literal translation is "medium, sorceress, or shrine maiden". It often crops up in anime.

“See that woman praying? She's a miko."

Plats 3:

Shinto shrine maiden. Often seen in various anime, where a female character works as a miko.

Plats 2:

loudmouth malcontent
see also morono

i wanted to use the library basement computers, but they were being occupied by a miko

Plats 1:

best fuking CS player in the world .... beat up adam frod and kurpt ... pwnz all #miami miko`a1{H}

MiKo pwned fRoD at the lan.

 

 

Det är roligt, för det är nästan sant (allt utom den där präst och helgedomsjungfrun möjligtvis).

Drömmar är bra skit. Sovdrömmar alltså. Dagdrömma försöker jag stenhårt sluta med eftersom jag är fullständigt övertygad om att dagdrömmeri motverkar och jinxar precis allt drömmarna handlar om. Eftersom jag spenderade stora delar av min vakna ungdom med att dagdrömma (och därför inte lyckades genomföra ett enda skit under min, för att ta ett exempel, högstadieperiod) är det rätt svårt att bara helt sonika sluta göra det - något jag verkar få betala extra dyrt för nu för tiden. Drömmar om fasta löner, platta tv-apparater och resor (som direkta följder av de fasta lönerna) är exempel på saker som jag nu alltså aldrig kommer att få ta emot, äga eller uppleva.

I alla fall: sovdrömmar är bra skit. Jag borde egentligen styra upp en drömkategori och regelbundet redogöra för mina nattliga äventyr. Som till exempel när jag som iraksoldat blev återupplivad genom att andas in koksaltlösning och fick nacken knäckt av idol-snäckan. I samma dröm.

Jag har inte riktigt bestämt mej för vilken sorts dröm jag gillar bäst: dom episka (som när jag jagades av Darth Vader, sköt mej själv i munnen med ett lasergevär, dog och hamnade i himlen - som var en långgrund vik där det simmade jättesmå delfiner) eller de vardagliga. I natt drömde jag en vardaglig dröm. Jag och grannarna försökte rädda en sommarstuga i Göteborg undan det fruktansvärda ödet att bli nerplockat och fraktat till Söderhamn. Problemet var att det enda sätt vi kunde rädda stugan var att peppa byns pensionärer på att samla ihop pengar och köpa stugan - något som i sin tur skulle innebära att vi skulle bli tvungna att dela stugan med pangschisar. Jag minns inte längre, men jag gissar att jag vaknade kallsvettig när jag insåg att stugans framtid låg antingen i Söderhamn eller i ett gäng 80-taggares knotiga grepp...

Inläggen "...", "let me see you..." och "alltså..." skrev under inverkan (av utflyttningsfest). Det är inte problemet dock, utan att jag dagen efter censurerade ett av inläggen. Jag har länge haft lite som en princip att publicera och bli förbannad (som det nästan heter), men här gav jag alltså vika. Jag skäms som en hund. Jag minns inte exakt vad som stod där, men det handlade i alla fall om att jag haft en ruskigt bra kväll. Och ja, det var felstavat.

Skönt att få ut det. Det ska inte hända igen.

arvid drar från stan nu. tråkigt för oss, grymt för honom som kommer lyfta 70-80 laxar i månaden.

Jag måste se till att skärpa mej, måste ju få upp åtminstone 10 inlägg innan det här går ner.

En snabb genomgång vad som hänt sen sist:

Jag for till Irland för en jobbgrej. Det var alldeles för mycket transportsträckor (bo centralt om ni ska hänga i dublin, deras vägnät verkar helt jävla stört) och varje gång jag satt mej i en buss tog det tre timmar innan jag var framme. Sen var iofs radion rätt rolig att lyssna på och chaufförerna såg ut precis så som man förväntat sig. Som tur var hade jag min DS med och kunde multiplaya med Erik H från Level7 (som tillsammans med David Z från Level gjorde resan till en väldigt trevlig uppLevelse). Jag försökte ta seden dit jag kom och drack mina första två guinness nånsin, det gick oväntat bra. Jag var lite orolig för hur långt jag skulle få ta seden dock, men det visade sej att dom faktiskt visste vad en vegetarian var. Annars hade det förmodligen blivit en trekilos köttbit. Helt absurda portioner. Jag måste iaf öva mer på min talade engelska, låter förjävligt när jagär nervös.

M och K kom och hälsade på en snabbis, det var trevligt. Alldeles för kort bara.

Silentwhisper har blivit hackat så min toppbild försvunnit. Så nu ser sidan ännu värre ut. Planen är att strippa skiten totalt och bara göra den vit. Lite fegt kanske men vafan, jag har svårt nog att ta mej tid som det är. I alla fall så visar det sej att jag är en obotlig AIK:are. När jag lirade 42 All Time Classics mot Erik valde jag, helt omedvetet, en gnagare. Nu går SW ner och jag får en gulsvart sida. Grymt (om gnaget missar guldet med två poäng blir jag galen arnefjord, kom ihåg det).

Kommer inte ihåg mer... jag har så jävla dåligt minne. Det var därför jag startade bloggen. Smart.