Pangschisar och dagdrömmeri
Drömmar är bra skit. Sovdrömmar alltså. Dagdrömma försöker jag stenhårt sluta med eftersom jag är fullständigt övertygad om att dagdrömmeri motverkar och jinxar precis allt drömmarna handlar om. Eftersom jag spenderade stora delar av min vakna ungdom med att dagdrömma (och därför inte lyckades genomföra ett enda skit under min, för att ta ett exempel, högstadieperiod) är det rätt svårt att bara helt sonika sluta göra det - något jag verkar få betala extra dyrt för nu för tiden. Drömmar om fasta löner, platta tv-apparater och resor (som direkta följder av de fasta lönerna) är exempel på saker som jag nu alltså aldrig kommer att få ta emot, äga eller uppleva.
I alla fall: sovdrömmar är bra skit. Jag borde egentligen styra upp en drömkategori och regelbundet redogöra för mina nattliga äventyr. Som till exempel när jag som iraksoldat blev återupplivad genom att andas in koksaltlösning och fick nacken knäckt av idol-snäckan. I samma dröm.
Jag har inte riktigt bestämt mej för vilken sorts dröm jag gillar bäst: dom episka (som när jag jagades av Darth Vader, sköt mej själv i munnen med ett lasergevär, dog och hamnade i himlen - som var en långgrund vik där det simmade jättesmå delfiner) eller de vardagliga. I natt drömde jag en vardaglig dröm. Jag och grannarna försökte rädda en sommarstuga i Göteborg undan det fruktansvärda ödet att bli nerplockat och fraktat till Söderhamn. Problemet var att det enda sätt vi kunde rädda stugan var att peppa byns pensionärer på att samla ihop pengar och köpa stugan - något som i sin tur skulle innebära att vi skulle bli tvungna att dela stugan med pangschisar. Jag minns inte längre, men jag gissar att jag vaknade kallsvettig när jag insåg att stugans framtid låg antingen i Söderhamn eller i ett gäng 80-taggares knotiga grepp...
I alla fall: sovdrömmar är bra skit. Jag borde egentligen styra upp en drömkategori och regelbundet redogöra för mina nattliga äventyr. Som till exempel när jag som iraksoldat blev återupplivad genom att andas in koksaltlösning och fick nacken knäckt av idol-snäckan. I samma dröm.
Jag har inte riktigt bestämt mej för vilken sorts dröm jag gillar bäst: dom episka (som när jag jagades av Darth Vader, sköt mej själv i munnen med ett lasergevär, dog och hamnade i himlen - som var en långgrund vik där det simmade jättesmå delfiner) eller de vardagliga. I natt drömde jag en vardaglig dröm. Jag och grannarna försökte rädda en sommarstuga i Göteborg undan det fruktansvärda ödet att bli nerplockat och fraktat till Söderhamn. Problemet var att det enda sätt vi kunde rädda stugan var att peppa byns pensionärer på att samla ihop pengar och köpa stugan - något som i sin tur skulle innebära att vi skulle bli tvungna att dela stugan med pangschisar. Jag minns inte längre, men jag gissar att jag vaknade kallsvettig när jag insåg att stugans framtid låg antingen i Söderhamn eller i ett gäng 80-taggares knotiga grepp...
Kommentarer
Trackback
