Vad händer egentligen i norrland?
Eftersom jag är minst sagt partisk i frågan så har jag hållit mun om vad som hänt på spelfronten i Västerbottens-Kurirens den senaste tiden. Men nu när Super Play-kollega Johan Henriksson uppmärksammar VK:s spelblogg, där ett av de senaste inläggen handlar om chippade konsoler, tänkte jag att jag skulle ta och dra en liten Vad har hänt hittills-genomgång - och ge min syn på det hela.
Efter att VK, den större av de två/tre umeåtidningarna, haft ett långt uppehåll gällande speltäckning så tog man upp det igen för två år sedan i samband med en större nöjessatsning - och jag stod vid rodret för spelrecensioner och -krönikor. Över hela nöjesspektrat premierade man lokalanknytning och nischkunskap och det hela kändes faktiskt riktigt fräscht. Efter att den dåvarande nöjesredaktören blivit "uppgraderad" tappade nöjessidan moment rejält och saknade under långa perioder en riktig redaktör. I början av -08 fick VK en heltidsanställd nöjesredaktör, och med det någon slags nytändning (vilket, beroende på vem man frågar, snarare kan ses som en fullständig nedsläckning). Skivrecensionerna har kraftigt skurits ned, min spelsida har försvunnit helt och byråmaterial verkar leta sig in på oroväckande många håll. Den första tisdagen efter att min spelsida försvunnit från tidningssidorna körde man en helsida (egenproducerad) om ett coverband som lirat på samma russinhak i 25 år. Snart efter det började man köpa in spelmaterial från TT Spektra (där bland andra Thomas Arnroth och Hype.se är regelbundna inslag). I samma veva introducerade man en spelbloggare (vågar man gissa på gratisarbetande?), en tonårig tjej vid namn Tove.
Vad jag tycker om TT Spektras spelmaterial är ingen hemlighet, det är den i särklass sämsta i sitt slag och förstår verkligen inte hur någon redaktion kan komma på att det är värt att satsa på - om man bortser från eventuella paketlösningar där spelgrejerna ingår i TT Spektras bredare nöjesportfölj. Vad det gäller bloggen så märks det att den är i startfas och att författarinnan är ganska ung. Än så länge handlar det ju mer om shopping än spel, men jag vet inte om jag tycker det är rättvist att såga Tove för det. Tove är en ung tjej som verkar gilla spel, men uppenbarligen inte är särskilt insatt varken i mediet eller hur det funkar att skriva om spel. Ansvaret för vad som skrivs, och vilka som skriver, ligger ju dock betydligt högre upp i beslutskedjan. Precis som Johan skriver.
...för mig som jobbar med det betyder vad vi kallar speljournalism mycket och att se yrkesformen mogna och växa upp står högt på min önskelista. Och det kan aldrig hända om inte gamla gubb-chefer lär sig respektera det och slutar ge spaltcentimetrar till dåliga, okunniga skribenter som inte ens borde skriva dikter på sin communitypresentation.
Och VK har, med det spelmaterial dom har idag, verkligen visat att dom varken är intresserade av journalistik eller spel. Det är väldigt tråkigt och det främjar inte på något sätt en journalistisk tillväxt i spelfacket. Men Johan, "samerna" här uppe har (fram till helt nyss då i alla fall) hängt med i utvecklingen riktigt bra. VK var tidigt ute med speltäckning med duktiga tyckare (och då syftar jag inte till mej själv, det tillåter inte min jantenerv). Norra Västerbotten (som utöver mina recensioner har regelbundet återkommande krönikor o.dyl. från lokala förmågor) och NSD bevisar att det faktiskt finns en hel del skrivet om spel i Norrland som håller klass. Det är bara synd att VK tagit ett stort steg bakåt den senast tiden. Är det den ekonomiska biten som gör att man inte har råd att satsa på kvalitet längre, eller känner man helt enkelt inte igen vad som faktiskt är bra? Jag vet ärligt talat inte vad som är värst.
(Jag vill klargöra att det här inlägget inte skrivs på grund av att jag är bitter över min nuvarande "relation" till tidningen i fråga, som frilans är man van vid att sällan ha några garantier och säkerheter. Jag har dessutom ingen insyn i hur VK-redaktionen fungerar nu, eller tidigare - utan baserar alla mina intryck på de distanskontakter jag haft genom mitt frilansarbete).
Efter att VK, den större av de två/tre umeåtidningarna, haft ett långt uppehåll gällande speltäckning så tog man upp det igen för två år sedan i samband med en större nöjessatsning - och jag stod vid rodret för spelrecensioner och -krönikor. Över hela nöjesspektrat premierade man lokalanknytning och nischkunskap och det hela kändes faktiskt riktigt fräscht. Efter att den dåvarande nöjesredaktören blivit "uppgraderad" tappade nöjessidan moment rejält och saknade under långa perioder en riktig redaktör. I början av -08 fick VK en heltidsanställd nöjesredaktör, och med det någon slags nytändning (vilket, beroende på vem man frågar, snarare kan ses som en fullständig nedsläckning). Skivrecensionerna har kraftigt skurits ned, min spelsida har försvunnit helt och byråmaterial verkar leta sig in på oroväckande många håll. Den första tisdagen efter att min spelsida försvunnit från tidningssidorna körde man en helsida (egenproducerad) om ett coverband som lirat på samma russinhak i 25 år. Snart efter det började man köpa in spelmaterial från TT Spektra (där bland andra Thomas Arnroth och Hype.se är regelbundna inslag). I samma veva introducerade man en spelbloggare (vågar man gissa på gratisarbetande?), en tonårig tjej vid namn Tove.
Vad jag tycker om TT Spektras spelmaterial är ingen hemlighet, det är den i särklass sämsta i sitt slag och förstår verkligen inte hur någon redaktion kan komma på att det är värt att satsa på - om man bortser från eventuella paketlösningar där spelgrejerna ingår i TT Spektras bredare nöjesportfölj. Vad det gäller bloggen så märks det att den är i startfas och att författarinnan är ganska ung. Än så länge handlar det ju mer om shopping än spel, men jag vet inte om jag tycker det är rättvist att såga Tove för det. Tove är en ung tjej som verkar gilla spel, men uppenbarligen inte är särskilt insatt varken i mediet eller hur det funkar att skriva om spel. Ansvaret för vad som skrivs, och vilka som skriver, ligger ju dock betydligt högre upp i beslutskedjan. Precis som Johan skriver.
...för mig som jobbar med det betyder vad vi kallar speljournalism mycket och att se yrkesformen mogna och växa upp står högt på min önskelista. Och det kan aldrig hända om inte gamla gubb-chefer lär sig respektera det och slutar ge spaltcentimetrar till dåliga, okunniga skribenter som inte ens borde skriva dikter på sin communitypresentation.
Och VK har, med det spelmaterial dom har idag, verkligen visat att dom varken är intresserade av journalistik eller spel. Det är väldigt tråkigt och det främjar inte på något sätt en journalistisk tillväxt i spelfacket. Men Johan, "samerna" här uppe har (fram till helt nyss då i alla fall) hängt med i utvecklingen riktigt bra. VK var tidigt ute med speltäckning med duktiga tyckare (och då syftar jag inte till mej själv, det tillåter inte min jantenerv). Norra Västerbotten (som utöver mina recensioner har regelbundet återkommande krönikor o.dyl. från lokala förmågor) och NSD bevisar att det faktiskt finns en hel del skrivet om spel i Norrland som håller klass. Det är bara synd att VK tagit ett stort steg bakåt den senast tiden. Är det den ekonomiska biten som gör att man inte har råd att satsa på kvalitet längre, eller känner man helt enkelt inte igen vad som faktiskt är bra? Jag vet ärligt talat inte vad som är värst.
(Jag vill klargöra att det här inlägget inte skrivs på grund av att jag är bitter över min nuvarande "relation" till tidningen i fråga, som frilans är man van vid att sällan ha några garantier och säkerheter. Jag har dessutom ingen insyn i hur VK-redaktionen fungerar nu, eller tidigare - utan baserar alla mina intryck på de distanskontakter jag haft genom mitt frilansarbete).
Kommentarer
Trackback
