The perfect match
Igår, 1500 lokal tid, drog Daft Punk (och vänner) igång sin andra Tokyo-spelning (den här vändan) i Makuhari Messe. Jag hade två biljetter dit, men kom liksom aldrig tillräckligt långt från Sverige för att kunna uppskatta konserten. Faktum är att jag för ett par veckor sedan bestämde mej för att inte åka alls - vilket i sin tur bara var några dagar från det att jag kommit på att jag kanske skulle fara. Det var på väg att bli något otroligt spontant och mäktigt - men samtidigt förmodligen väldigt illa planerat, kaotiskt och kort. Det hade i alla fall blivit min första resa till Japan och min första chans att se DP (och min första chans att sova på samma kvadratmeter som fyrkant sedan hultsfred).
Jag har svårt att tänka mej att det kan finnas ett bättre ställe att se världens coolaste scenshow än i Chiba. Jag föreställer mej att det skulle vara som att ta ett steg från Neuromancer rakt in i Tron och sen bara njuta av nån slags kollektiv intrycksorgasm. Jag hoppades naturligtvis på att hälften av alla tusentals i publiken skulle cosplayat upp. Nu fick jag inte uppleva det, så jag gjorde mitt bästa för att fylla söndagen med Interstella, Elektroma, Discovery och så årets bästa platta - liveinspelade mashupfesten Alive 2007. Det... räckte inte riktigt. Nu får vi bara hoppas att deras nästa turné inte dröjer - och dessutom sportar ännu cleanare effekter och peppar upp med ännu bättre album.
Hoppet är allt jag har.
Jag har svårt att tänka mej att det kan finnas ett bättre ställe att se världens coolaste scenshow än i Chiba. Jag föreställer mej att det skulle vara som att ta ett steg från Neuromancer rakt in i Tron och sen bara njuta av nån slags kollektiv intrycksorgasm. Jag hoppades naturligtvis på att hälften av alla tusentals i publiken skulle cosplayat upp. Nu fick jag inte uppleva det, så jag gjorde mitt bästa för att fylla söndagen med Interstella, Elektroma, Discovery och så årets bästa platta - liveinspelade mashupfesten Alive 2007. Det... räckte inte riktigt. Nu får vi bara hoppas att deras nästa turné inte dröjer - och dessutom sportar ännu cleanare effekter och peppar upp med ännu bättre album.
Hoppet är allt jag har.
Kommentarer
Trackback
